Kära jaktdagbok #14: Jakt på riktigt – del 2 av 2

Vilken cliffhanger jag fick till där i slutet av första delen av  ”Jakt på riktigt”, men nu ska jag inte hålla er på halster mer. Tillbaka till skogen där Pikky fått vittring.

IMG_6824

Vi släppte henne och Max hade aningar om att det kunde vara vildsvin som sökt daglega i den täta ungskogen. Vi skulle snart få se om han hade rätt. På GPS:en kunde vi se hur hunden for fram och tillbaka inne i skogen. Ibland kikade hon förbi oss, men försvann snabbt på pigga ben in i buskaget igen. Plötsligen hör vi skall. Stabilt ståndskall som fortsätter och fortsätter. Hon står vid något vilt, hon har hittat något. Nu blir det fart på Max, spänningen stiger. Vi smyger oss meter för meter djupare in i skogen som på sina ställen är ganska svårforcerad. På GPS:en minskar avståndet mellan oss och Pikky. Ståndskallet ljuder fortfarande. 40 meter blir 30 meter. 30 meter blir 20 meter. Ibland kommer Pikky till oss som för att söka stöd och visa att vi ska komma med henne. Vi smyger vidare och plötsligt rusar minst tre vildsvin åt alla håll och kanter. Max hade rätt. Han höjer geväret, men får inget bra skottläge på en gris som kommer kutande. Pikky drar efter grisarna och Max förvarnar passkyttarna på radion att det är gris på gång. Det går några minuter och så sprakar det till i radion. Esa säger att han skjutit på en gris, den ligger.

Alltså, vilken upplevelse. Pulsen skenade. Det var så in i norden spännande att smyga sig på sådär. Häftigt att se hunden jobba. Jag förundras över att hon vet hur hon ska göra när hon hittar viltet, att hon stannar och skäller tills vi kommit fram.

IMG_6825

När vi kom fram var grisen redan urtagen, jag hade hoppats på att få vara med och ta ur. Kanske nästa gång. Det var en riktigt fin årsgris, perfekt matgris. Vi lyfte upp den på vagnen bakom fyrhjulingen och åkte hem till gården med den. Väl där hängde vi upp den och Max gjorde ett fint jobb att flå den.

IMG_6827

Ungefär här någonstans började det kurra rejält i magen på mig, så jag såg till att några korvar landade på grillen. Det blev inte mycket ätet där i skogen, och jag som trodde att halva grejen med jakt var fikat… Tji fick jag. Medan Max flådde grisen sprang jag skytteltrafik mellan grillen och grisen. Ville se hur det går till när en flår, men ville samtidigt inte bränna korvarna. Tufft liv!

IMG_6829

Efter ett tag var grisen flådd och klar. Vi käkade korv och sedan packade vi in alla grejer i bilarna, låste husvagnen och gasade iväg upp till Stockholm igen. Jag var helt slut som artist efter en heldag i skogen. I bilen pratade vi jakt, jakt, jakt.

Efter helgens bravader är jag om möjligt ännu mer sugen på att ta jägarexamen och börja jaga själv, så pass att jag stegade in på jakrbutiken Walter Borg idag och fick hjälp med att prova ut bössor. Ett hagelgevär och en älgstudsare.

Vill passa på att tacka Max för att han outtröttligt svarar på alla mina frågor och med stor entusiasm tagit sig an en gröngöling som jag. Du är grym och jag är så tacksam för att jag får följa med på äventyr, längtar redan till nästa gång!

Kära jaktdagbok #8: Alla andra amasoner

Nu har jag hunnit samla tankarna efter alla intryck från jaktlunchen med Lotta Lundgren som jag hade turen att få komma på. Det var Svenska Jägareförbundet som anordnade lunchen och ville finna svar på frågan ”hur går det för kvinnorna i skogen?”. Medan Lotta lagade maten samtalade Maria Rankka, vice ordförande för Svenska Jägareförbundet, med en rad kvinnor som på ett eller annat sätt är kopplade till jakt och vilt.

IMG_6708

Det var vackert uppdukat med horn, ljus och olika ätbara delikatesser. I lokalen minglade de inbjudna kvinnorna runt med varandra, knöt nya kontakter och vårdade gamla. Jag hade tillfälle att hälsa på Anja Kjellson, jaktvårdskonsulent i Umeå och ansvarig för Svenska Jägareförbundets kvinnliga nätverk JAQT, som jag tidigare intervjuat via telefon. Det var trevligt att träffa henne och få ett ansikte till rösten.

IMG_6710

Maten som Lotta lagat var vildsvinsmackor med päron (se ovan) och små dovhjortswraps med karljohansvamp (se nedan). Behöver jag berätta exakt hur goda de var? Jag tror inte det. Det räcker nog med att skriva och berätta att dovhjortsanrättningen är densamma som fick Leif GW Persson att ropa rakt ut i TV. Det räcker också med att tillägga att det var geniet Lotta Lundgren som plockat svampen och tillagat maten med sina egna två händer. Det var urgott, kort och gott.

IMG_6712

Nervös stegade jag fram till Lotta och presenterade mig stammande för henne. Jag uttryckte min beundran och hur grym jag tycker att hon är. Jag blev helt starstruck och erkände även detta för Lotta. Hon skrattade, som bara Lotta kan, och sa lugnande att jag inte skulle vara nervös. Sedan tog jag fotot ovan.

Sedan hamnade jag på en stol bredvid Tony Wallin, chefredaktör på mattidningen Buffé, som nyligen skrivit teoriprovet till jägarexamen och i bilen på väg till lunchen sett dovhjortar skutta över vägen livs levande. Nu låg möra bitar på tallrikarna framför oss och vi åt med god aptit.

IMG_6717

De kvinnor som var med och samtalade under lunchen var bland annat Anja Kjellson som pratade om antalet kvinnor som jagar och hur vi ska bli fler. Hon ser ökad andel kvinnor och tror att det med tiden kommer bli en jämnare fördelning, men att hon vill ”speeda upp hastigheten”. Konstaterade, gjorde hon också, att program som På jakt med Lotta och Leif kan hjälpa till i rätt riktning. Maria Silfverschiöld var där och pratade om hur hon jobbar för att tillvarata all råvara som viltet har att erbjuda då hon designar kläder och accessoarer gjorda av viltskinn. Systrarna Carina och Ulrika Brydling berättade om deras senaste kokbok ”Laga vilt – snabbt och enkelt” i vilken de vill uppmuntra till användningen av vilt i vardagsmaten. Evelina Åslund från JOY Event berättade om jaktresorna som hon jobbar med att arrangera. Kolla in videon nedan. Blir inte du också sjukt sugen på en jakt- och yogaresa?

Jag träffade också Tamisha Kindberg, ansvarig för ungdoms- och integrationsfrågor hos Svenska Jägareförbundet. Vi pratade om vikten av att öka tillgängligheten hos jakten i fler grupper i samhället. Inte bara för kvinnor, utan också för nysvenskar och ungdomar. Jag blev medbjuden till en friluftsdag på Öster Malma slott i oktober. Under dagen blev jag medbjuden på diverse tillställningar och jakter. Helt uppfylld av alla dessa inspirerande och drivna damer skuttade jag hem i ett höstregnigt Stockholm. Mitt svar på frågan om hur det går för kvinnorna i skogen blir efter jaktlunchen ett rungande ”helt jävla fantastiskt bra”.

IMG_6722

Det citat jag bär med mig från denna lunch är det Lotta sa om att börja jaga: ”Gör det bara! Gör det i tid. Livet är för kort för att inte jaga!”.