Kära jaktdagbok #9: Livet på en bricka

IMG_6730

I fredags var det åter fredag efter en hel veckas slit och släp, hit och dit. Jag som älskar att laga mat brukar passa på att hänge mig åt matlagning. Normalt skänker det mig sinnesfrid och stor tillfredställelse, men i fredags var jag så less att bara tanken på att stå upp vid spisen gjorde mig helt matt. Kände ändå att jag ville få till den magiska fredagsfeelingen som bara kan infinna sig på just fredagar. Hur göra? Jo, det ska jag berätta för er.

Ta någon ni tycker speciellt mycket om under armen och knata bort till en saluhall. Där kommer alla fredagspeppade människor infinna sig på jakt efter goda saker att stoppa i munnen. Ni är alltså i gott (!) sällskap. Följ med strömmen från delikatessdisk till delikatessdisk. Kött, fisk, frukt, choklad, ostar, bröd, vin. Diskarna dignar av saker att äta. Ett tips är att bara ge er hän. Känn efter långt ner i själen vad ni är sugna på, och så köper ni just det. Skit i att osten kostar 400 kr/kg. Skit i att fikonen kostar lika mycket som en liter mjölk. Magkänslan får bestämma! När vi lämnade Hötorgshallen i fredags hade vi fyllt kassen med levainbröd, fransk bondost, taleggio, rökt älgkorv, rökt björnstek, fikon och marmelad. Att dricka till hittade vi en flaska mustig Primitivo di Manduria (nr 6256) som för tankarna till min mamma och systers fantastiska bed & breakfast, Villa Ottilia, i södra Italien.

Väl hemma i stugvärmen, se till att lägga lite extra kärlek på uppläggningen. Skär frukten på ett lite festligare sätt och skiva köttet i aptitliga skivor. Välj den finaste skärbrädan. Kom ihåg att vi äter med ögonen också. När ni ändå håller på, tänd några ljus och låt dem brinna.

Detta, mina vänner, är livet på en bricka.

 

Annonser

Kära jaktdagbok #8: Alla andra amasoner

Nu har jag hunnit samla tankarna efter alla intryck från jaktlunchen med Lotta Lundgren som jag hade turen att få komma på. Det var Svenska Jägareförbundet som anordnade lunchen och ville finna svar på frågan ”hur går det för kvinnorna i skogen?”. Medan Lotta lagade maten samtalade Maria Rankka, vice ordförande för Svenska Jägareförbundet, med en rad kvinnor som på ett eller annat sätt är kopplade till jakt och vilt.

IMG_6708

Det var vackert uppdukat med horn, ljus och olika ätbara delikatesser. I lokalen minglade de inbjudna kvinnorna runt med varandra, knöt nya kontakter och vårdade gamla. Jag hade tillfälle att hälsa på Anja Kjellson, jaktvårdskonsulent i Umeå och ansvarig för Svenska Jägareförbundets kvinnliga nätverk JAQT, som jag tidigare intervjuat via telefon. Det var trevligt att träffa henne och få ett ansikte till rösten.

IMG_6710

Maten som Lotta lagat var vildsvinsmackor med päron (se ovan) och små dovhjortswraps med karljohansvamp (se nedan). Behöver jag berätta exakt hur goda de var? Jag tror inte det. Det räcker nog med att skriva och berätta att dovhjortsanrättningen är densamma som fick Leif GW Persson att ropa rakt ut i TV. Det räcker också med att tillägga att det var geniet Lotta Lundgren som plockat svampen och tillagat maten med sina egna två händer. Det var urgott, kort och gott.

IMG_6712

Nervös stegade jag fram till Lotta och presenterade mig stammande för henne. Jag uttryckte min beundran och hur grym jag tycker att hon är. Jag blev helt starstruck och erkände även detta för Lotta. Hon skrattade, som bara Lotta kan, och sa lugnande att jag inte skulle vara nervös. Sedan tog jag fotot ovan.

Sedan hamnade jag på en stol bredvid Tony Wallin, chefredaktör på mattidningen Buffé, som nyligen skrivit teoriprovet till jägarexamen och i bilen på väg till lunchen sett dovhjortar skutta över vägen livs levande. Nu låg möra bitar på tallrikarna framför oss och vi åt med god aptit.

IMG_6717

De kvinnor som var med och samtalade under lunchen var bland annat Anja Kjellson som pratade om antalet kvinnor som jagar och hur vi ska bli fler. Hon ser ökad andel kvinnor och tror att det med tiden kommer bli en jämnare fördelning, men att hon vill ”speeda upp hastigheten”. Konstaterade, gjorde hon också, att program som På jakt med Lotta och Leif kan hjälpa till i rätt riktning. Maria Silfverschiöld var där och pratade om hur hon jobbar för att tillvarata all råvara som viltet har att erbjuda då hon designar kläder och accessoarer gjorda av viltskinn. Systrarna Carina och Ulrika Brydling berättade om deras senaste kokbok ”Laga vilt – snabbt och enkelt” i vilken de vill uppmuntra till användningen av vilt i vardagsmaten. Evelina Åslund från JOY Event berättade om jaktresorna som hon jobbar med att arrangera. Kolla in videon nedan. Blir inte du också sjukt sugen på en jakt- och yogaresa?

Jag träffade också Tamisha Kindberg, ansvarig för ungdoms- och integrationsfrågor hos Svenska Jägareförbundet. Vi pratade om vikten av att öka tillgängligheten hos jakten i fler grupper i samhället. Inte bara för kvinnor, utan också för nysvenskar och ungdomar. Jag blev medbjuden till en friluftsdag på Öster Malma slott i oktober. Under dagen blev jag medbjuden på diverse tillställningar och jakter. Helt uppfylld av alla dessa inspirerande och drivna damer skuttade jag hem i ett höstregnigt Stockholm. Mitt svar på frågan om hur det går för kvinnorna i skogen blir efter jaktlunchen ett rungande ”helt jävla fantastiskt bra”.

IMG_6722

Det citat jag bär med mig från denna lunch är det Lotta sa om att börja jaga: ”Gör det bara! Gör det i tid. Livet är för kort för att inte jaga!”.

Gräsand (anas platyrhynchos)

Anas_platyrhynchos_male_female_quadrat

Gräsanden är väl den vi ser framför oss när någon säger änder. Den är vår största, talrikaste och mest spridda simand. Enda platsen vi inte hittar gräsänder är i fjällmiljö. Till och med 08:or brukar kunna känna igen en gräsand eftersom de är urbana fåglar som trivs i storstadens puls ätandes surdegsbröd som lattepapporna generöst delar med sig av.

Hanens praktdräkt känns igen på det grönskimrande huvudet, den tunna vita halsringen (väldigt 90-tal) och de övre uppkrullade stjärtfjädrarna som för tankarna till detektiv Poirots knorriga mustasch. Hanen svidar om till praktdräkt ganska tidigt på jaktsäsongen. I eklipsdräkt liknar hanen honan som är brunvattrad, dock har han gulare näbb och mörkare bröst. De har båda en blåskimrande vingspegel.

När vi jagar gräsand brukar det inte vara några problem att särskilja den från dess artfränder, den är större och kvackar karaktäristiskt när den flyger iväg.

Mallard_speculumGräsänder är väldigt flexibla när det kommer till föda, de äter alltifrån sländor och fjärilar till kräftdjur och andra ryggradslösa djur. Mestadels äter de dock frön och växter.

Det är vanligt att man föder upp ällingar (andbäbisar) för utsättning och jakt. Jakttiden för gräsand är ungefär 21 augusti till 31 december, dock varierar tiderna från norr till söder så kolla information hos Jägareförbundet.

Jag har inga minnestekniker för att känna igen gräsanden. Tänker lite som så att om jag skulle behöva det kanske jag inte ska ta jägarexamen.

Kära jaktdagbok #7: En önskan i uppfyllelse

Medan jag smälter (1) det faktum att jag fått skaka tass med Lotta Lundgren och (2) den fantastiskt goda mat hon lagat, så tycker jag att ni kan roa er kungligt genom att titta på programmet Landet brunsås som nu finns på Svtflow. Jag har sett de två första programmen och de är som två långa reklamfilmer för viltmat, så vidrig är den industriellt producerade maten. I andra avsnittet gör Erik Haag egen vildsvinskorv som ser himla smaskig ut.

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg om fröken Lundgren missade jag helt Landet brunsås när det sändes 2010 och det fanns ingenstans att finna på nätet, tro mig jag har letat. Och min högsta önskan (förutom jämställdhet, världsfred och sånt) var att SVT skulle ta sitt förnuft till fånga och sända det igen. Wish granted! Så håll till godo medan ni kan. Programmen kommer ligga ute ungefär en månad. Skynda fynda!

landet-brunsas-jpg

Kära jaktdagbok #6: Nu var det slut på det roliga

Jag lyssnade härom dagen färdigt på Jakt i P1, som jag tipsat om tidigare. En liten, men naggande god, miniserie på fyra avsnitt om jakt i favoritkanalen P1. De tog upp jakt ur aspekterna känsla, mat, historia och makt. Det var välproducerat, intressant och bra. Men jag blev inte mätt. Att lyssna på dessa korta godbitar på 25 minuter när jag är törstande efter allt som har med jakt att göra lämnade mig otillfredställd. I varje avsnitt hade de reportage från lite olika platser och träffade olika personer, men på så kort tid hann de aldrig gå in på djupet av ämnet. Jag hade gärna sett att det blev lite mer ingående. Kanske är inte jag målgruppen för programmet? Kanske har de utformat programmet för personer som lyssnar på P1 men själva inte jagar och vet så mycket om jakt. För dem tror jag programmet var kanon. Men, som sagt, jag är fortfarande vrålhungrig!

Nu ska jag snart iväg på jaktlunch med Lotta Lundgren. Mer om det på bloggen inom kort.

Vigg (aythya fuligula)

650px-Tufted-Duck-male-femaleViggen är en and, närmare bestämt en dykand. Hanen är i praktdräkt vit och svart med en distinkt tofs på huvudet (lite som en hipsterfrilla a la Oskar Linnros). I eklipsdräkt liknar han mer honan, som är brunaktig och har betydligt mindre framträdande tofs. De har båda vit buk och känns igen på det kraftiga vita bandet längs bakkanten av vingens ovansida.

Viggen finns i hela Sverige, men är vanligast förekommande på somrarna i Norrland och landets östliga delar. De flesta viggar emigrerar till sydligare länder på vintern, vissa nöjer sig med södra Sverige. På vintrarna samlas viggarna i stora flockar i isfria vatten.

De är inte så kräsna med häckningsplatser. Näringsrika eller näringsfattiga vattendrag, spelar ingen roll. Stora eller små vattendrag, egalt. Inland eller kustnära, viggen rycker på axlarna. Men om de måste välja, gun to the head, blir det grunda och näringsrika sjöar eller vikar.

Viggen äter musslor och andra ryggradslösa djur, samt vattenväxter.

Jakttid för vigg är ungefär 21 augusti till 31 januari. För mer specifik information se Jägareförbundets information om jakttider för vigg.

Jag har tre minnestekniker för att känna igen viggen på jägarprovet. (1) Vigg kan betyda kil eller blixt och kan syfta på hanens nacktofs. (2) Det latinska namnet fuligula får mig att tänka på viggens gula öga. (3) Oskar Linnros, viggen snygg kille.

Tufted_Duck_(Aythya_fuligula)_(4)

Källor

Jägareförbundet om Vigg
Wikipedia om Vigg
Jägarskolan – allt du behöver veta för att ta jägarexamen av (red.) Sten Christoffersson
Jägareförbundet om jakttider för vigg

Kära jaktdagbok #5: Jaktlunch och möte med matidol

Jag älskar Lotta Lundgren. Det är ingen hemlighet. Jag drar mig inte det minsta för att skriva eller säga det. Jag. Älskar. Lotta. Lundgren. Jag missade helt  Landet brunsås i SVT när det sändes 2010, men lyckades hitta tv-dosan lagom till Historieätarna i samma kanal (laddar för ny säsong i vinter). Lotta Lundgren tog mig med storm. Alltså, hon är genial. Hennes take on livet, kärleken och maten är så fulländad. Jag sökte rätt på hennes intervju i podcasten Värvet och lyssnade på hennes sommarprat. Jag kunde inte få nog av Lottas vishet. Titta bara på detta:

Vem fan bryr sig om gamla avdankade hockeyspelare när det finns sparris, pilgrimsmusslor och älgfiléer? Peter, Patrik, who cares? Jag förstår att folk som ännu inte införskaffat Lottas bok Tio lektioner i matlagning bryr sig om män med tandproteser och fler hjärnskakningar än de kan komma ihåg. Deras liv är ännu inte kompletta. Mitt förslag är att samtliga genast skaffar ett exemplar. Era liv kommer inte bli desamma. Själv ser jag på mitt liv som före och efter Tio lektioner i matlagning.
IMG_6682
Döm om min lycka när det avslöjas att Lotta ska göra ett program om jakt med Leif GW Persson. Jag hade gått i jägartankar ett bra tag innan. Tänkt att det skulle vara sweet att fylla sin frys med kött som levt och dött med minsta möjliga lidande. Tänkt att det vore bra att utnyttja den jakträtt som finns på de marker jag har tillgång till. Tänkt, tänkt, tänkt. Lotta inspirerade mig att börja handla. Om ni inte redan sett På jakt med Lotta och Leif gör er själva en tjänst och gör det.

Jaktlunch24sept2014 inbjudan

Så fick jag härom dagen nys om en jaktlunch här i stan. En jaktlunch som Jägareförbundets kvinnonätverk, JAQT, anordnar i samarbete med – trumvirvel – Lotta Lundgren. En restaurang full av jagande kvinnor. Pratandes om jakt. Och gissa vem som är anmäld och ska gå på finlunch som Lotta lagar? Jag. Och, mina vänner, lyckan är total.